Kan det vara straffbart att skriva något på Internet om en person?

Ja, man kan få fängelsestraff för de allra grövsta kränkningarna som till exempel om man hotar någon till livet. Den som råkat illa ut kan också ha rätt till skadestånd.

Någon har skrivit lögner om mig på en webbplats. Vad kan jag göra?

Hör i första hand av dig till den som skrivit något oschysst om dig. Kanske var det bara ett misstag. Hör annars av dig till den som äger webbplatsen och be att de tar bort uppgifterna och eventuellt stänger av personen. På sociala sajter finns ofta en speciell e-postadress dit man kan skicka klagomål, ofta heter den abusesajtensnamn.se eller supportsajtensnamn.se.

Läs mer om hur man kan göra om man blivit kränkt på Internet

Så här gör du på några av de vanligaste sajterna

Kan jag lägga ut en bild på en kompis på Internet utan att fråga om lov?

Lägger man ut ett foto som är taget med en digitalkamera eller mobiltelefon på en vanlig webbsida och man kan se vem bilden föreställer är det en personuppgift. Då gäller personuppgiftslagens bestämmelser. Det man behöver tänka på då är att bilden inte får kränka den person som finns på bilden. Till exempel kan det vara kränkande att visa bilder på en person som är naken, berusad eller blir retad av andra. Då är det inte tillåtet att lägga ut bilden på Internet.

Om bilden däremot läggs in i ett register som man kan komma åt via Internet krävs det oftast att den som finns med på bilden har gett sitt lov till det.

Fast jag fått en text borttagen från en sajt så syns den när jag söker på Google. Vad kan jag göra åt det?

Det kan gå att få saker borttagna från Googles sökindex men typiskt måste en sådan begäran göras av den som är ansvarig för webbsajten där uppgiften tidigare fanns.

Här kan du läsa mer om att ta bort innehåll från Googles sökindex

Vilka regler gäller för sajter som visar detaljerade gatubilder?

Det finns flera webbplatser som visar detaljerade gatubilder från svenska städer.

Bilder på personer och registreringsskyltar på bilar är ofta personuppgifter och hur dessa visas och hanteras faller typiskt under reglerna i personuppgiftslagen.

Flera webbplatser med gatubilder, däribland Hitta.se och Eniro.se har dock ett så kallat utgivningsbevis. Det innebär att webbplatsen omfattas av bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen vilket i sin tur betyder att personuppgiftslagen inte gäller. Datainspektionen har då inte någon som helst möjlighet att ha synpunkter på hur personuppgifterna, i de här fallen bilderna, behandlas.

Vad är egentligen ett utgivningsbevis?

Sajter, som exempelvis olika typer av katalogsajter, kan ansöka om ett så kallat utgivningsbevis hos Myndigheten för Radio och TV. Ett utgivningsbevis gör att sajten blir grundlagsskyddad. Det innebär i sin tur att personuppgiftslagen inte gäller för de personuppgifter som publiceras på sajten. Den här sajten är framtagen av Datainspektionen som är tillsynsmyndighet för personuppgiftslagen. Datainspektionen kan inte göra något om personuppgifter har publicerats på en grundlagsskyddad sajt.

Här kan du läsa mer om utgivningsbevis