Vanliga frågor om kränkningar på nätet

Spara bevis med skärmdumpar där datum, användarnamn och länk syns. Gör det innan du rapporterar, eftersom innehållet kan försvinna. Rapportera sedan innehållet där det ligger och polisanmäl om det kan vara ett brott. Berätta också för någon du litar på, du behöver inte hantera det ensam.

Samma lagar gäller på nätet som i resten av samhället. Hot, förtal, förolämpning, ofredande och spridning av nakenbilder kan vara brott. Allt som känns kränkande är ändå inte olagligt, eftersom yttrandefriheten skyddar till exempel kritik och åsikter.

Brottsofferjouren ger gratis stöd på 116 006 och Bris finns på 116 111 för dig under 18 år. Föräldrar når Bris vuxentelefon på 077 150 50 50.

Nej. Det kostar inget att polisanmäla, att begära borttagning hos Google eller att klaga hos IMY och Barn- och elevombudet. Kostnader kan uppstå först om du själv driver ett enskilt åtal och förlorar.

All information som direkt eller indirekt kan kopplas till en levande person, till exempel namn, personnummer, adress eller en bild där personen går att känna igen. Även en beskrivning som ringar in vem det gäller, som klass och skola, kan räcka.

Det är inte förbjudet i sig att publicera en bild på någon. Bilden får ändå inte vara kränkande, till exempel om personen är naken, berusad eller blir hånad. Sådana bilder kan bryta mot dataskyddsreglerna och ibland vara brott. Fråga alltid först, det är det enklaste sättet att undvika problem.

Google uppdaterar sökresultaten av sig själv, men det kan ta tid. Med Googles verktyg för inaktuellt innehåll kan du be om en snabbare uppdatering. Det fungerar när sidan redan är borttagen eller ändrad.

Ett bevis från Mediemyndigheten som ger en webbplats eller databas samma grundlagsskydd som en tidning. Söktjänster som Ratsit och Mrkoll har länge hänvisat till sina utgivningsbevis för att slippa dataskyddsförordningen. EU-domstolen slog den 9 juli 2026 fast att ett utgivningsbevis inte räcker för det. Avgörande är om verksamheten i sak är journalistik.

Rapportera inlägget i appen och välj den kategori som passar bäst. Skriv kort varför det bryter mot reglerna. Plattformen måste motivera sitt beslut och låta dig överklaga i appen. Får du fortfarande nej kan du vända dig till ett certifierat tvistlösningsorgan, till exempel Appeals Centre Europe.

Ja, i många fall. Google tar bort bland annat adress, telefonnummer, doxning, intima bilder och bilder på personer under 18 ur sökresultaten. Annat kan du begära bort enligt rätten att bli bortglömd. Får du nej kan du klaga hos IMY.

De flesta personsöktjänster låter dig dölja adress och telefonnummer med BankID. Kontrollera efter några månader, vissa döljer bara en tid. Du kan också begära radering enligt GDPR. EU-domstolen slog den 9 juli 2026 fast att ett utgivningsbevis inte i sig undantar en tjänst från GDPR.

Använd StopNCII om du var 18 år eller äldre när bilden togs, annars Take It Down. Rapportera bilden där den ligger, använd Googles formulär för intima bilder och polisanmäl. Spridningen kan vara olaga integritetsintrång.

Den som driver ett forum måste ta bort meddelanden som uppenbart är bland annat olaga hot, olaga integritetsintrång eller hets mot folkgrupp. Förtal och förolämpning finns inte med i den skyldigheten. Be ändå alltid ägaren ta bort det. Många gör det även utan skyldighet.

Sällan och sällan snabbt. Polisen utreder brott men kan inte radera innehåll, så rapportera till källan samtidigt som du polisanmäler.

Ring 114 14 eller gå till en polisstation. Hot och hat på nätet går inte att anmäla i polisens webbformulär. Är du i fara ringer du 112.

Förtal är när någon sprider uppgifter om dig till andra som får dem att se ner på dig, medan förolämpning riktas direkt mot dig. Båda drivs som huvudregel av den drabbade själv.

Ja. Den som spridit uppgiften går bara fri om det var försvarligt att lämna den och uppgiften var sann eller det fanns skälig grund för den. Att sprida en sann men onödig uppgift om någons privatliv kan därför vara förtal.

Du talar om för polis och åklagare att du vill att brottet ska åtalas. Vid förtal och förolämpning är det ett krav för att åklagaren ska kunna driva målet. En vanlig polisanmälan räcker inte för det. Be att det skrivs in i anmälan.

Det beror på brottet. Förtal och förolämpning preskriberas efter två år, olaga hot efter fem år och grovt olaga integritetsintrång efter femton år. Anmäl så tidigt som möjligt, eftersom bevis och uppgifter hos plattformar försvinner.

Du kan begära överprövning hos Åklagarmyndigheten om du tycker att beslutet är fel. Vid förtal och förolämpning kan du väcka enskilt åtal. Är gärningspersonen okänd kan du i vissa fall söka brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Det kostar inget att ansöka.

Ja, om någon döms kan du få kränkningsersättning. Säg redan vid polisanmälan att du vill kräva skadestånd. Brottsskadeersättning från staten kan bli aktuell om den dömda inte kan betala eller gärningspersonen är okänd.

Ofta. I en förundersökning kan polisen begära ut uppgifter om vem som skapat ett konto och vilka IP-adresser det använt. Sedan 18 augusti 2026 kan utredare begära sådana uppgifter direkt från tjänsteleverantörer i andra EU-länder. Ligger tjänsten utanför EU tar det längre tid.

Ett beslut som förbjuder en person att kontakta dig på något sätt, även via sociala medier. Du begär det hos polisen eller åklagaren, som prövar om det finns en konkret risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.

Ja, om kränkningarna har koppling till skolan. Personalen ska anmäla till rektorn, som anmäler till huvudmannen. Rektorn ska inte själv värdera hur allvarligt det är innan anmälan görs. Skolan ska sedan utreda och vidta åtgärder, oavsett om det skett i korridoren eller i en gruppchatt.

Kontakta huvudmannen, som är kommunen eller ägaren av friskolan. Händer fortfarande inget kan du anmäla till Barn- och elevombudet på Skolinspektionen. Gäller det trakasserier kopplade till exempelvis etnicitet eller kön kan du även vända dig till Diskrimineringsombudsmannen.

Spara aldrig bilden, inte ens som bevis, eftersom det kan vara brottsligt. Skriv ner var den finns, använd Take It Down tillsammans med barnet och polisanmäl. Rapportera också bilden i appen där den ligger. Säg till barnet att det inte är hens fel.

Från 15 år. Den som är yngre kan inte dömas men kan bli skyldig att betala skadestånd. Vårdnadshavare kan också bli betalningsansvariga för skada som barnet orsakat genom brott, med upp till en femtedel av prisbasbeloppet per skadehändelse.

När en vuxen bygger upp förtroende med ett barn för att sedan utnyttja det sexuellt. Att söka kontakt med ett barn under 15 år för att träffas i sexuellt syfte är ett brott, så spara konversationen och polisanmäl.

Slå på tvåstegsverifiering, börja med e-posten. Använd unika lösenord, gärna med en lösenordshanterare. Logga ut enheter du inte känner igen. Ge aldrig bort koder du får via sms.

Betala inte. Sluta svara, spara bevis och polisanmäl. Använd StopNCII eller Take It Down för att stoppa bilden på anslutna plattformar.

Sverige har ingen särskild paragraf för sexuella deepfakes på vuxna. Spridningen kan ändå vara förtal, ofredande eller sexuellt ofredande. AI-skapade sexuella bilder på barn kan vara barnpornografibrott. Google tar bort falska sexuella bilder ur sökresultaten.

Ja, men spara bevis och rapportera kontot först. Efter en blockering kan konversationen försvinna.